Tysta Egot
Det du lägger fokus på i ditt liv växer med hjälp av tankens kraft. Att lägga så stor vikt vid vad alla andra tycker och tänker tar bort all fokus från det som är viktigt och verkligen betyder nåt både i ditt eget liv och i världen.
Skulle det inte vara skönt att äntligen få ett slut på jakten på den nyaste prylen senaste grejen och den dyraste saken för att imponera på allt och alla runtomkring? Ett slut på misären, tävlingen och falskheten på sociala medier. Ett slut på allt dåligt mående som sker i helt stängda hjärtan, tystade av egot eller medicin, där inget ljus längre når fram genom muren av piller. Ett slut på att leva ditt liv präglat av dina falska föreställningar och blockeringar.
Tänk om människor la lika mycket energi på att må bra på riktigt som dom gör på att låtsas må bra utåt. Vilken ärlig skillnad det skulle bli. Att leta efter lyckan i det materiella är en jakt som aldrig någonsin tar slut. Såfort du har köpt/ fått det du vill ha vill du genast ha mer, mer och mer! Nyhetens behag varar typ en dag sen är det vidare till nästa igen. Det leder ingenvart och det gör dig inte lycklig.
Har du nån gång känt det som att du åkt på en känslomässig berg och dalbana där du har kastats fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan under en och samma dag? Där du har analyserat sönder situationer och ord till förbannelse. Där ditt ego hittat på den ena historien efter den andra pga av ovissheten i situationen. Där din rädsla för det okända blandar sig i precis allt. Där du i slutet av dagen är så trött att du inte orkar tänka en enda tanke till. Har du känt så nångång?
Har du nånsin hört den där rösten i ditt huvud, den där elaka nedtryckande rösten som alltid talar om för dig att du inte är tillräckligt bra, snygg, rik, rolig, snabb, smal, intressant etc oavsett hur mycket du kämpar på. Vad du än gör så är du aldrig tillräckligt bra. Den där rösten som klankar ner och sparkar på dig när du redan ligger och som mest behöver en vän. Den rösten.
Den rösten är ditt ego. Ditt ego är det i ditt huvud som hittar på historier om precis allting. Det är det som matar dina rädslor med allt mellan himmel och jord tills det får helt galna proportioner. Allting som är dömande och negativt kommer därifrån. Ett perfekt exempel på det är sms tycker jag. Hjälp vilka galna historier egot hittar på när svaret inte kommer inom den tidsram du själv anser är bra. Helt för mycket! Den ena historien galnare än den andra. Att leva enbart utifrån ditt huvud, det som är logiskt är att leva enbart utifrån egot, och egot ensamt är definitionen av total obalans.
Vissa dagar tar det med dig högt i skyarna på en galen egotripp där du ser ner på allt och alla och tycker att du är bäst bäst superbäst, för att sedan sekunden du snubblar sparka på dig hela vägen ner medans du faller för att sen fortsätta när du ligger där och inte kommer upp. Inte ens då slutar det ibland. Det får dig att tvivla på dig själv och nedvärdera dig själv. Det hittar på osanningar precis hela tiden.
Egot skapar negativitet och det älskar allting drama. Ju mer desto bättre. Tänk dig att du sitter på jobbet en dag och din chef går förbi å säger tex; Bra jobbat. Det borde ju vara nånting positivt som förgyller din dag eller hur? Har du nånsin lagt märke till vad som ibland kan hända när det som sagts lagt sig och egot får tag på det? Det börjar analysera det sönder och samman.
Lät inte chefen lite sakastiskt ? Det kanske var menat åt andra hållet! Det kanske var ironisk!! Är jag så dum att jag misstar en förolämpning för en komplimang?! Varför sa min chef så för undrar jag nu?! Är det nånting jag inte vet?! Vad har jag nu gjort?! Tänk om jag får sparken!!!
Sen går du runt hela dan och mår sämre och sämre och tänker att inte nog med att du med största sannolikhet kommer att få sparken, nu måste du börja söka jobb också !! Å vem skulle vilja anställa dig som inte ens kan skilja på en komplimang och ironi! Du suger ju helt klart som människa! Åhhhhhhhhhh!!!!!
Samma sak gånger hundra när det är någon du tycker om som säger någonting som du från början tog som bra, men ju längre tiden går om du inte får mer yttre bekräftelse så börjar du analysera. Vad menade hon egentligen? Varför sa han sådär? Det kanske betyder nåt helt annat!!
Sen börjar dom vänliga orden från egot eka i takt med att din självkänsla sjunker. Nånting i stil med; Trodde du verkligen att han gilla dig! Vem tror du att du är? Ingen gillar dig du är tjock trög ful och uppenbarligen väldigt korkad etc etc. Egot i sitt esse! Vill du verkligen lyssna på det där tjattret och låta det styra dig resten av ditt liv?
Dras inte med i dramat det försöker skapa hela tiden. Det är inte på riktigt. Egot är bara ett litet osäkert barn med vild fantasi som hittar på historier så fort ovissheten är i närheten. Låt det inte ta över ditt liv eller dra med dig på vansinnesfärder och få dig att göra eller säga saker som inte är du. Lyssna inte på det. Tysta tjattret och gå på känslan istället det är den enda rätta vägen. Egot för dig bara in på villovägar.
Hitta kärleken i allt du gör istället. Förlåt dig själv för allt som har varit och vet att du alltid har gjort ditt bästa utifrån dom kunskaper och erfarenheter du hade just då. Fastna inte i det förflutna.Läk det istället. Sluta oroa dig för framtiden, för den har inte hänt än. Är du inte på ett ställe just nu där du medvetet skapar det som ska hända med hjälp av attraktionslagen så släpp det. Det blir som det är meningen ändå, så ta det bara lugnt och låt det som ska hända ske.
Medans jag skriver det här gör mitt egot allt i sin makt för att få mig att bryta och tänka på annat. Vad som helst precis hela tiden. Det vet att sekunden alla bitar faller på plats för mig i det här, sekunden jag får grepp om det så att det verkligen känns kristallklart så har det förlorat all sin makt över mig, och det är mitt egos absolut största rädsla.
Att ha tystat eller ialla fall balanserat egot har inneburit för mig att mitt behov av att behöva saker har hamnat i ett helt annat perspektiv. Jag jagar det inte längre. Jag vet att det jag vill ha kommer om det är meningen att jag ska ha det och med hjälp av min egen skapandekraft. Det har lett till att mina rädslor inte styr mig längre. Jag är ju inte längre rädd att förlora det jag inte behöver eller är menad att ha, så jag kan ta det lugnt och slappna av varje dag. Jag brukar tänka att oavsett vad som händer att;
Min ilska är även den borta. Ilska är en biprodukt av rädsla, dom går hand i hand. Är jag inte rädd att förlora någonting så behöver jag ju inte bli arg om jag förlorar det för då var det ju inte meningen att jag skulle ha det till att börja med. Jag är nöjd och glad av att bara vara jag och upplever saker som dom är utan att döma dom för bra eller dåliga. Döma gjorde mitt gamla jag och det finns inte kvar. Jag vet ju att allt händer av en anledning precis som det ska, och jag vilar trygg och lugn i det varje dag och det känns jättebra!
Jag skalar av falska föreställningar och begränsningar jag har hela tiden, vilket ändrar mitt perspektiv hela tiden. Inget är nånsin detsamma. Det enda konstanta är förändringen. Att kunna leva fri från egots tjatter är total frihet för mig för jag dömer inte nånting som nånting utan bara upplever det som det är med vetskapen att det som händer är för mitt högsta bästa, och att jag bara behöver följa min rätta känsla så hittar jag rätt.
Att söka och finna inre frid resulterar även i frid i din yttre värld. Det som händer inuti dig är ju det du skapar och upplever i ditt liv, i din yttre värld. Allting hänger ju ihop. Så enkelt är det. Om alla människor på jorden kom till freds med sig själva skulle vi ha fred på jorden. Vakna till den insikten. Den enkla förändringen ändrar ALLT.
Välj att kliv ur ditt ego och se världen med nya ögon ur ett helt nytt perspektiv precis som den är. Allt kommer från kärlek, och det är upp till var och en av oss att göra den här förändringen i oss själva och hitta tillbaka dit. Du kan inte förändra någon annan än just bara dig själv. Det är det absolut första steget. Börja där. Det är en av anledningarna till att du är här.
