Rädslor

Vad är rädslor? Alla har vi dom på ett eller annat sätt. Nu menar jag inte rädslan du känner om du blir fysiskt attackerad, utan jag pratar om dom som sitter i ditt huvud. Dom som begränsar dig och hindrar dig från att leva ditt liv fullt ut.

 

En rädsla är en känsla skapad i ditt huvud (så inte en riktig känsla) som berättar en historia om någonting du inte har en aning om. En rädsla är en falsk känsla skapad i ditt huvud om det okända.

 

Hur många gånger har du inte stressat upp dig själv inför något du ska göra långt innan, för att sen efteråt ha insett att du oroat dig och mått dåligt helt i onödan?

 

Rädslor är inte på riktigt dom är bara en illusion. Ju mer fokus du ger dom, ju mer du tänker på dom, desto större blir dom. Sekunden du ger dom ett värde så växer dom och kan tillslut få helt galna proportioner och ta över hela din värld.

 

Rädsla föder rädsla och ur det kommer ilska och hat.

 

Jag vet hur svårt det kan vara att skaka av sig den när den väl fått sitt grepp om dig, men jag vet också att det verkligen går.

 

Jag var rädd för precis allt efter min första livsomvälvande upplevelse med min dotters pappa. Den satte djupa spår och blockerade mig i så många år. Efter det byggdes det bara på med den ena händelsen efter den andra, och tillslut ledde det till panikångestattackerna från helvetet.

 

Att lösa upp gamla blockeringar är så galet viktigt för att du ska kunna leva det liv du vill obegränsad och fri från gamla livsmönster och präglingar som den du verkligen är.

 

Rädslan har tidigare lyckats sätta klorna i mig och vägrat släppa taget på helt sjuka nivåer. Det var som värst i början av min mammas sjukdom. Panikångestattackerna avlöste varandra och stormade som tsunamivågor genom  min kropp med jämna mellanrum.

 

Sista gången det hände, låg jag på knä på golvet och kunde varken andas eller stå upp. Det kändes som att jag hade bubblor i armar, händer, ben och i ansiktet, och händerna krampade samtidigt som jag hade en elefant som hoppade på bröstet.

 

Jag trodde verkligen att jag skulle dö. Det tog aldrig slut heller kändes det som. Det tog 1 timme ungefär från att det började till att jag kunde andas som vanligt igen, ställa mig upp och räta ut händerna.

 

Jag vet exakt hur det känns när allting blir svart och marken försvinner under fötterna, men jag vet också att det går att ta sig ur , vända det och dessutom hitta meningen i det.

 

Ett bra sätt att döda en rädsla är att dra den till sin yttersta spets. Med det menar jag att du tänker i ”vad är det värsta som kan hända” scenariet varje gång en rädsla kommer. Jag har prövat det genom allt mellan dom lättaste rädslorna till dom som kommer i skarpt läge där det på riktigt handlar om liv och död. Det funkar.

 

Ett enkelt exempel på att dra en rädsla till sin spets är om du tex ska skaffa en ny frisyr, och så stressar du upp dig själv över det i förväg enbart för att du inte vet resultatet redan nu. Men om du tänker efter, vad är egentligen det värsta som kan hända med en ny frisyr?

 

Du kanske inte tycker att du passar i den. That’s it. Finns inget annat och håret växer ut igen. Dessutom blir du förmodligen nöjd med resultatet och då har du stressat upp dig och mått dåligt helt i onödan.

 

Oavsett resultat, vad får dig att må bäst egentligen? Att må dåligt hela vägen fram tills att det som ska hända händer, eller att välja att må bra och ta det som det kommer när det kommer?

 

Såhär tänker jag när en rädsla försöker nästla sig in. Eftersom allting händer av en anledning i min värld, och precis exakt som det ska när det ska, så innebär ju det att allt jag gör blir precis som det är menat oavsett resultat.

 

Det finns ingenting  att vara rädd för överhuvudtaget för allt blir precis som det ska på det sättet som är absolut bäst för mig för att ta mig vidare dit jag ska, bara jag lyssnar och följer min känsla och ser förbi mitt gamla sätt att döma ut ett resultat för bra eller dåligt. Istället försöker jag se alla upplevelser som någonting som bara är. Jag ger dom ingen värdering längre.

 

På det sättet har jag helt bytt perspektiv och det har förändrat hela mitt liv. Jag har valt att uppleva det på ett annat sätt, och det blir dessutom alltid rätt eftersom att det alltid blir som de ska. Jag har valt att helt enkelt lita fullständigt till processen.

 

I min värld betyder ordet misstag bara olika sätt att pröva mig fram till mitt mål. Det är ju av misstag jag lär mig, så varför vara rädd att göra dom?

 

Misstag är verkligen missförstådda och utdömda som någonting dåligt när det är ju egentligen bara är olika vägar att gå när du gör något nytt du aldrig gjort förut.

 

Att oroa dig för framtiden när du inte har en aning om vad som kommer hända är slöseri med energi. Om du inte medvetet befinner dig på en plats där du skapar ditt eget liv med hjälp av attraktionslagen, så har du ingen aning om vad som ska hända härnäst, så att tänka, grubbla, oroa dig och må dåligt över det finns det ingen vinst i alls.

 

Det förflutna existerar inte heller längre, så sluta att gräv ner dig i det. Det enda som finns är just nu, och det kommer ett nytt just nu hela tiden vilket ju innebär att du kan välja att göra den här förändringen precis hela tiden, det är det som är så bra!

 

Att välja att må bra oavsett vad som händer varje dag för att du sitter bekvämt i insikten och vetskapen att allting händer precis som det ska av en anledning varje dag,  är ett så skönt sätt att uppleva Livet och allt du möter. Det fungerar dock inte så att du kan sitta packad i soffan å tänka att allt som är meningen hittar en väg, utan du behöver följa det ditt hjärta säger åt dig att göra för att du ska få uppleva dina drömmar.

 

Varje gång en rädsla smyger sig på mig så tänker jag såhär;

Det är inte på riktigt. Det är bara i mitt huvud. Det är inte på riktigt.

 

När jag sen ser en rädsla i vitögat och bara gör det jag är så rädd för att göra, kommer jag ut så mycket större på andra sidan och den rädslan förvinner för alltid.

 

Ingenting är nånsin så hemskt som mitt huvud målar upp det att vara. Det är bara mitt ego som leker med mig.

 

Tysta egot så slutar dramat. Såfort du hör den där livrädda rösten i ditt huvud som börjar spinna på och jaga upp dig om någonting den inte har en aning om, såfort det ligger ett dömande i rösten, välj att aktivt ignorera den för den är inte på riktigt. Det är bara i ditt huvud.

 

Rädslor finns inte på riktigt till att börja med så när du synar den har den inget annat val än att försvinna, för den var aldrig på riktigt till att börja med.

 

Kom ihåg det varje gång dom kommer. Dom är inte på riktigt.

 

Vi kan ta just nu som ett exempel. Just nu när jag sitter och skriver om rädslor så börjar rösten i mitt huvud lite smått att gnaga om att – tänk om folk inte gillar det du skriver osv bla bla bla. Det blir helt hysteriskt när du blir medveten om vilka galna historer rädslorna hittar på.

 

Det värsta som kan hända om ingen gillar det jag skriver är absolut INGENTING! Det här är min sanning och det som funkar för mig. Alla andra i hela världen får göra och tycka precis som dom vill, det är det som är så bra!

 

En vanlig rädsla för ovissheten som finns i världen idag är döden.

 

Men tänk om döden bara är en dörr till nästa upplevelse, då har den blivit  felaktigt dömd som någonting dåligt enbart pga av egots rädsla för det okända, och all ångest relaterad till döden har varit helt i onödan.

 

 

Någon nån gång genom tiderna har dömt ut döden som någonting dåligt pga av sin egen rädsla för det okända, och sen har galet många människor tagit det för en sanning och följt.

 

Efter det har rädslan för döden fått alldeles för mycket fokus vilket har gjort att den vuxit till en helt annan nivå med tung sorglig musik och svarta deprimerande kläder, så även om du inte kände personen i fråga som begravs så sitter du ändå och gråter och mår dåligt pga av den tunga energin som skapas.

 

Tänk om döden bara är en dörr till nästa upplevelse och någonting menat attt fira istället för att sörja. Tänk om att dö bara innebär att du är klar med just den här resan och nu väntar nästa. Då är det ju verkligen ingenting att sörja, utan snarare nånting att fira!

 

Jag var precis likadan förut. Jag hade dödsångest när jag var yngre, men nu när jag har vaknat och bytt perspektiv så ser jag det på ett helt annat sätt.

 

Jag kommer såklart känna mig ledsen när någon går vidare för jag kommer ju sakna personen i fråga för att den inte längre är i min upplevelse jag har just nu, men i min värld kommer vi ses igen och döden innebär för mig bara slutet på just den här resan, så jag har valt att fira det istället.

 

Upplevelsen av saknad kan vara riktigt smärtsam och otroligt tung, jag vet det. Jag har förlorat båda mina föräldrar alldeles för unga. Den ena rycktes bort på en sekund av en hjärtattack och den andra långt plågsamt utdraget av cancer. Men du är fortfarande här, så istället för att fastna djupt nere i mörkret använd det här tankesättet som en väg ut när det känns som att mörkret vill ta över. Du vet det här. Du har bara glömt bort att du glömt bort. Glömskan funkar så. Utan den skulle inte upplevelsen här kännas så verklig som den gör.

 

Jag vill att när min resa är klar så ska det firas, inte sörjas. Jag vill att det ska vara en stor fest, med asbra musik där minnen och kärlek delas.

 

Hur många människor har inte haft nära döden upplevelser och sagt attt det var den skönaste mest fridfulla upplevelsen av total frihet dom någonsin haft. Det är så intressant att se hur läkare desperat försöker förklara bort ljuset som vi ser när döden är nära med fysiska förklaringar. Deras egon vill desperat försöka förklara bort sanningen dom glömt bort med andra ”vetenskapliga” förklaringar. Egot är roligt att studera när du vaknat och ser det för vad det verkligen är.

 

En mänsklig funktion i Livet- upplevelsen. Livet händer inte dig. Det svarar på det du ger ut och har inom dig. Det speglar tillbaka. Det visar dig vart du ska gå genom känslor och upplevelser på alla möjliga olika sätt. Allt du behöver göra är att lyssna och lita på att det du känner är rätt.

 

Blanda inte ihop rädslor och känslor. Känn alltid efter om ditt val eller beslut är baserat på en känsla eller rädsla. Det är lätt att ta miste och snurra in dig i rädslornas djungel.

 

Varför är det så svårt för många att faktiskt tro på att det är meningen att vi ska må bra och vara lyckliga och inte tvärtom? Livet är inte en prövning menad att plåga. Du har makten att välja att skapa det precis som du vill och uppleva det exakt som du vill.

 

Valet är ditt.

 

Varför tar dom ”dåliga”känslorna så ofta övertaget över dom ”bra”? Varför är det så? Varför förväntar sig så många det värsta istället för det bästa?  Vad hände egentligen som har fått så många att automatiskt tänka negativt först istället för positivt?

 

Kan det möjligen vara så att vi har valt att lyssna på helt fel röst, och att vi behöver tysta den och välja ett annat sätt när vi gör våra val i livet som tex att göra det som känns rätt?

 

Vad skulle förändras i hur du lever just nu om du visste att rösten i ditt huvud bara är ett litet barn med vild fantasi som är livrädd för det okända och hittar på den ena historien galnare än den andra, fast inget av det är ens i närheten av att vara en sanning?

 

Om du visste det, skulle du fortfarande välja att lyssna?    

 

Försök att inte ta vad andra säger som  en sanning för dig, utan välj att uppleva saker själv och följ det som känns rätt för dig. Ingen upplevelse är densamma för alla för vi är alla unika. Varken bra eller dåligt olika, bara olika. Ingen värdering.

 

Som dag och natt, varm och kall, stor och liten. Ingen är bättre än den andra, dom bara är och passar perfekt på olika ställen.

 

Om du kommer till insikten att din absolut största rädsla bara är en rädsla för det okända, och att när du väl kommer dit så inser du att –”vad var det jag hade sån panik över egentligen det här var ju inte farligt alls” om du känner så, har du då någonsin någonting annat att frukta?

 

Om du inser att din absolut största rädsla inte var nåt att vara rädd för, varför inte välja att leva Livet på riktigt då iställer för att i ekorrhjulets spår bara vänta på att dö. Njut av Livet du lever just nu, varenda sekund! Hitta det vackra i allt runtomkring dig så blir allt du ser vackert!

 

Att förändra sättet du ser rädslor på är en helt otroligt stark förändring för den förändrar allt.

 

Låt inte rädslor styra ditt liv för det kommer begränsa allt du gör, och hindra dig från att vara allt du är och leva det liv du vill.

 

Oavsett vad som känns rätt inom dig av det jag säger så kanske du ialla fall kan hålla med om att det inte kommer någonting bra ur att oroa dig och må dåligt i förväg inför något du faktiskt inte har en aning om?

 

Du har valt att uppleva Livet nu så upplev det!  Du skapar allt i ditt liv för att lära dig något. Var inte rädd för det.

 

Sättet vi har upplevt saker på hittils har tjänat sitt syfte, så varför inte pröva det motsatta sättet att leva. Välj lycka och glädje som din första tanke.

 

Alla upplevelser på jorden handlar om motpoler. Rolig/tråkig, kärlek/hat, krig/fred, och det ena betyder ingenting utan det andra.

 

Varför inte välja att må bra och vara lycklig från och med nu när du testat på den andra sidan så länge? Skulle inte det kunna var ett nytt sätt att leva?

 

Lycka skulle inte betyda någonting utan sorg, men nu när du har upplevt sorg fullt ut, varför inte få ett lyckligt slut?

 

Våga låt den här förändringen förändra hela ditt liv. Vad är du rädd för?